Okej, jag sprang nerför backen och sen blev andningen mej övermäktig, knäet började bråka och jag fick stickningar i magen.
MEN! Den sträcka som vanligtvis tar 60 minuter för mej och Quentin tog idag 45 minuter blankt! För jag sprang faktiskt i flera etapper, även om jag större delen gick och vilade efter att ha sprungit några meter. Men det är väl så här det börjar? Sen blir man bättre och bättre, visst?
Sådär lycklig var jag för att jag äntligen kom mej hem, inte för att jag genomfört nån stor fysisk ansträngning.
4 comments:
Nu e vi riktigt på gång hela gänget, så månne de inte ska ske :)
ja riktigt PÅ G e vi ju, å e int du på g ska du bara si på min bild ;) haha
Ja e o på g! ;) moronen börja me gym o simning, uuahhhh! :D
va?? herranjee va du e dukti då <3, jag å vill!! :)
Post a Comment