Känsliga läsare bör sluta läsa här.
Jag fick i mej knaprat en halv fructolax, som sak sätta igång magen, men jag tror ändå inte att det var den som gjorde det. Jag och Quentin fick alltså magsjuka eller nåt liknande, båda två. Och det enda som vi båda ätit var var sitt kokt ägg på kvällen, före sista medicinintaget. Men äggen var fina och tre veckor före bäst före-datum. Så vadan denna lösa mage egentligen?
Ja, jag gick och sova nån timme efter Marco och My. Jag hade extremt ont i magen och trodde att det berodde på värkmedicinen som jag tagit på tom mage hela dagen... Till slut fick jag för mej att gå på wc, och det var ingen rolig historia. När jag lägger mej ner igen så kommer Quentin gnyendes och vill ut? Miss i nassen? Jag går ut med honom och återupplever det jag själv upplevt i wc för en stund sen. Stackars oss! tänker jag, och undrar om hundar kan få sympati-ripuli? Och så fortsatte det hela natten med jämna mellanrum, först jag på wc, sen ut med Q, om och om igen. Ja, stackars oss.
På förmiddagen fick jag besök, som tyckte jag såg krasslig ut och plockade i diskmaskinen åt mej och hjälpte mej att flytta byrån jag fått av barnens faffa & sambo. Själv åt jag glass och tyckte synd om mej själv. Tack för såna vänner :)
Nu står det på schemat: 1. sova en stund på medicinen 2. fixa ett 70-års födelsedagskort 3. plocka undan lite, hänga upp tvätt 4. duscha, sen bilskolan
För det mesta är jag ju alltför optimistisk när jag tänker ut ett dagsschema åt mej, men vi ska hoppas...
2 comments:
Oj, vi glömde kortet! Men skick det i stället. Ja, stackars er, men hoppas de är över nu. Anita sa att hundar kan smitta människor med magsjukor nog :( Nu har du hem gullungarna, men här är tomt och trist :( men jag städar i leksakerna nu. Max had redan börja städ :)
Ja kortet tänkte ja att ja kommer me sen då vi komer å hälsar på nästa gång? Hehe, när nu de blir...
Jo nu har ja hem dom små konstiga barnen, fast dom vill reda tillbaks till Nedervetil ;)
Post a Comment