Denna farsdag...

Så. Idag var det meningen vi skulle ha hämtat hem en ny familjemedlem men säljaren hörde inte av sej till slut, precis som jag förutspådde!
Tänk så hade man kört ner till Åbo och inte fått tag i säljaren, skulle ha varit lagom kul. Så, det blir att söka valpar idag. Fuck it. Det här är just min tur. Att just jag ska gå på nåt sånt där. Men varför håller man mejlkontakt med nån och bestämmer att man ska sälja en hund till denna nån och 1,5 vecka före bestämt datum då köparen ska komma och hämta hunden så hör man inte längre av sej? Ångrade hon sej? Säkert, men varför inte meddela åt mej då på samma gång?

Igår var jag på begravning. Det var känslosamt. Känsolmässigt belastande. Och efteråt var man helt utmattad. Tyska fick man också prata tills man blev helt kollrig. Och jag lovade att så fort jag har tid och pengar ska jag komma med min familj och hälsa på morbrors familj i Tyskland. Det är en sak jag verkligen vill göra. Två veckor skulle sitta fint. Då skulle jag hinna ner till Frankfûrt, tror jag det var, där min allrakäraste "syster" bor nuförtiden. Ja alltså min barndomsvän. Men det kan man nog inte räkna med att man kommer att kunna göra på åtminstone ett år. Hoppas, hoppas verkligen att morbrors sambo hittar ett sätt att bearbeta sorgen, för igår var hon helt förstörd. Jag har inte sett en människa nånsin vara så förstörd. Och enda jag kom på att säja var "es tut mir leit" och "ich hab dir lieb". Hon hann nog tröttna på dom fraserna under kvällen... Men vad gör man? Jag kan inte tyska, så man måste ju ta till dom små artighetsfraser man kan.
Trots den sorgliga stämningen kunde jag njuta av maten. Det var trerätters. Och bäst var det vita vinet till förrätten, det skulle jag nästan ge vad som helst för att få namnet på.
På hemvägen (och dit vägen också, i och för sej) stannade vi ett flertal gånger för kaffe, och tyvärr, tobak (hela dagen var så utmattande så jag tiggde åt mej ett flertal nervositetstobakar av min moster). Ibland åt vi nåt smått också. När vi stannade i Juustportti tog jag en kokhet latte, gick in i ostaffären och köpte en brandy-pähkinäost och en kumina-ost. Sen styrde jag stagen mot herr-wc. Sen visslade ett gäng 15-16-åriga småglin efter mej.

Här hemma hade Melvin varit trostig och Max hade farit till mommo. Melvin har skrivit "Max" på väggen i vardagsrummet och ritat en stor fyrkant. Ritat på vardagsrumsbordet. Skrivit "Melvin" på sin säng med sprittusch. Gömt en massa äppelskal, en sax och sprutat ut en hel Weleda calendula-tub under sin gamla säng och geggat in en muminbok med samma substans. Ändå hade Marco tyckt synd om honom och farit till Filmtown och hyrt en barnfilm, köpt godis och chips! Bara för att MElvin blev ledsen då han inte fick följa med till mommos (det var Max' tur nu, då Melvin fick fara ensam dit sist).

Borde jag starta en ny blogg dit jag skriver Melvins hyss?

Idag har vi firat lite farsdag. Ända tills Marco tog My med och gick till sej för att sköta bort nåt han måste ha gjort till månad. Då gick jag och Melvin ut och skida. Melvin skulle prompt fara själv, jag fick inte följa med. Men till slut (efter att pojken hade skidat ett varv runt huset) så fick jag ändå :) Vi skidade omkring på futisplanen i kanske 20 minuter innan vi gick in igen. Och nu sitter Melvin och ser på hyrfilmen en andra gång, sen ska vi gå och lämna tillbaks filmen.

Glad farsdag! :)